Vindar över Österlen

Under alla år  

så har den lilla pingstförsamlingen i Simrishamn kämpat i motvind. Mer eller mindre har den haft samma storlek årtionde efter årtionde. Frikyrkliga på Österlen räknas i promille i stället för procent.

Nästa år så är det jubileum. Etthundra år av kamp i motvinden.

Någon sa om Österlen: Det är blåsigt 360 dagar om året. De andra 5 dagarna är det storm.

 Men i Elimförsamlingen upplever vi en stilla Andens vind. Manifesterad i böne-samlingarna genom ett stilla bönesus. Mina tankar går till profeten Elias möte med Gud på berget Hored. Det var i det stillheten han mötte Gud.

Mitt liv har de senaste åren sammansmälts med vad Herren vill göra på Österlen. Ibland har jag känt det som en börda jag fått att bära, men nu känner jag det inte så.

..efter elden hördes
ljudet av en svag susning. Så snart Elia hörde detta, gömde han sitt ansikte
med manteln och gick ut och ställde sig vid ingången till grottan. (1:a Kung
19:12-13)

Min tjänst är en länk i en lång kedja av människor som kallats in i en uthållighetens vandring, där vi i slutändan ska få se något som endast Herren själv kan skapa.

Vi ska få se ett andligt genombrott.

I regionen finns ett andligt sökande. Antalet aktiviteter som har rötter i det som kallas new age är många. 

Det är ett äkta andligt sökande och om en sökare kommer till en andefattigt kristet sammanhang så uppstår besvikelse. Var i bland dessa alla ord finns anden?

En berättigad fråga. 

Endast det personliga mötet med Jesus för mig in i en gemenskap med den helige Ande och där i andens sus finns den djupa friden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *